Lovisa Mi JulHälsning 2017

Bildkavalkad från 70 års festen

Torsdagen den 4.5 firade Lovisa Mi tillsammans med Vako 70 års jubileum. Festen gick av stapeln på Harjurinteen koulu.

Festen inleddes med kaffebjudning och det bjöds både på salta bitar och goda tårtor. Det var Sakura, som stod för cateringen.

Vakos konstlärare Liisa Heiskanen och Mi:s textillärare Maria Lindén.

Här en del av gruppen Brand, som uppträdde under första halvan av kaffebjudningen.

Margareta Häggblom, mångårig timlärare i Mi, Eija Temmes-Silvonen, rektor för Mi och Vako samt Pertti Jääskä, Kombis rektor från Borgå.

Katri Haverinen, direktionsordförande för Vako och Thomas Rosenberg, direktionsordförande för Mi.

Glada gäster i feststämning.

Terhi Penttilä, timlärare i konst på Vako och Tarja Ekholm, timlärare i datateknik på Vako.

Tre glada damer på festhumör.

Harmonikka soi-gruppen från Vako underhöll med dragspelsmusik under andra halvan av kaffebjudningen. Gruppen leds av Matti Hietanen. Under vårterminen 2018 kommer den att hållas i Mi:s regi.

Gästerna trivdes och hade mycket att diskutera.

Nina Wiklund var kvällens konferencier.

Rektor Eija hälsar alla välkomna.

Förtjänsttecken delades ut till personer, som hade arbetat i eller för Mi eller Vako i minst 30 år eller mera. Från vänster: Margareta Häggblom (Mi), Colum Mac Oireachtaigh (både Mi och Vako), Matti Hietanen (Vako), Marketta Heikinheimo (Vako), Arno Kantola (Mi), Ann-Lis Kullström (Mi) och Solveig Lindfors (Mi).

Anneli Sjöholm får sitt förtjänsttecken av rektor Eija.
Förtjänsttecken fick också Jan-Erik Slätis (Mi) och Gunnar Packalén (Mi), men de var inte på plats under festen.

Gitarrgruppen under ledning av Colum.

Hanna Olá, konstlärare på Mi berättar om vad det är som gör hennes jobb så fantastiskt.

Kai Nyyssönen, datalärare på Vako berättar om sitt jobb.

Tove Matsinen från Lovisakören intervjuas av Nina medan alla väntar på att körledaren skall återkomma efter att ha flyttat sin felparkerade bil.

Lovisakören under ledning av Arno.

Seniordansarna uppträdde.

Kotka Damkör och Wallmokören under ledning av Marjo Kaijansinkko. Längst till höger Wallmokörens dirigent Minna Österholm.

Tanja Lill-Smeds, språklärare, vicerektor och informatör
berättar om hur trevligt det är att jobba på Mi.

Bailatinogruppen under ledning av Elina Mieskolainen.

Maria Lindén, textillärare på Mi talar om hur viktiga traditionerna och hantverket är. Pernå folkdräkt har hon förstås gjort själv.

Viihdekuoro.

Marko Taipale leder Viihdekuoro.

Nykytanssi under ledning av Kati Kivilahti-Fagerudd.

Jarmo Sihvonen, språklärare på Vako berättar om fördelarna med sitt jobb.

AV-kören.

Mia Aitokari leder AV-kören.

Bildningsdirektören Thomas Grönholm höll slutorden.

Tack till alla som medverkade och alla som firade med oss.

Text och foto: Inge Ekholm

Mera Haiku dikter av deltagare i English for Fun kursen. This time we have written about fruits and berries


Treasure in the woods
tastes like sunny autumn days
lingonberry red.

A brush on the top
yellow prickly body
tasty pineapple!

So red and sun ripe
no summer feast without them
strawberries of course...

Några höstliga Haiku-dikter av deltagare i English for Fun kursen

English for fun-gruppen staratade sin kurs 8.9 bl.a. med att lära sig räkna stavelser på engelska och producera några Haiku-dikter. Haiku är en japansk form av poesi som består av tre rader där första raden har 5 stavelser, andra raden har 7 stavelser och tredje raden har igen 5 stavelser. You can practice counting syllables in English with the poems we made. Remember that it's the sounds you count! Have fun and write your own haiku poem as well!


I make apple pie
to someone who is coming home
from a long journey


When I'm going home
I will see plenty of birds
it is beautiful


In stormy weather
the autumn leaves are falling
Winter is coming

TYKY-dag

I torsdags var vi lärare iväg på TYKY-dag tillsammans med Vako. TYKY är en dag som ger personalen möjlighet att förbättra och upprätthålla sin arbetsförmåga (TYöKYky) samt en dag för att förbättra sammanhållningen och vi-andan. Arbetsgivaren ger en liten summa euron per person och sedan får varje enhet välja vad de vill göra.

De senaste åren har vi på Mi hållit vår dag tillsammans med Vako. Vi har kombinerat motion och kultur på ett bra sätt och hållit oss i hemknutarna. Här finns mycket vackert och nyttigt att inhämta. Ett år besökte vi Borgå där vi hade stolyoga, intog en hälsosam vegetarisk lunch och på eftermiddagen tog vi en guidad promenad i Gamla stan. Bland annat stod vi på en bakgård till ett gammalt hus och hoppades smått på att Remu Aaltonen (trummisen) från Hurriganes skulle visa sig. Det gjorde han dessvärre inte så vi fick snällt lov att vandra vidare.

Ett annat år åkte vi iväg österut och simmade i den då nyrenoverade simhallen i Karhula, intog en god och närande lunch på maritimcentret Vellamo. Dagern avslutades med en guidad tur på samma ställe där vi fick ta del av Finlands sjöfartshistoria.

Förra året besökte vi Mustila arboretum i Elimä. Där vandrade vi runt en stekhet och solig vårdag i maj. En god sopplunch åt vi på Moisio gård. Efter lunchen gick vi på guidad rundtur i gården, som har en fascinerande historia och många fina konstverk. Dessutom arrangeras varje år lite olika utställningar. Innan vi åkte hem satt vi en stund ute i trädgården och bara njöt av samvaron och dagen.

I år beslöt vi att satsa stort och begav oss i torsdags ut på kryssning! Och inte vilken kryssning som helst utan en lokal kryssning på Kymmene älv med flotten Koskenhelmi.

Det är Hirvikoski skolas understödsförening i Pyttis kommun som bedriver den här kryssningsverksamheten.

Hitåt, till forsen Hirvikoski skulle vi väl inte?

Vilken led skall skepparen välja?

En namnlös öde ö.

Vi såg en hel del sjöfåglar bland annat en tam svan.

Vi forsade inte precis fram utan gled sakta och stilla. Rektorn hade ordnat med en riklig och välsmakande picknickkorg. Tack för det!

Lunchen intog vi på flotten och då var det redan så varmt att både flytvästar och rockar åkte av.

Så vackert och trolskt. Tänk så mycket fint det finns i vår närhet.

 På eftermiddagen besökte vi Eija's Garden i Strömfors. Där fick vi en guidad rundtur av ägarinnan.

Eija Keckman hälsar oss välkomna till hennes trädgård.

Tulpaner och Ormöga blommade.

Ett stort dammprojekt är på gång.

En hemlig trädgård enligt engelsk modell. Eijas råd för trädgårdsplanering är att ha skilt avgränsade områden för att undvika misch masch.

En härlig dag tog slut alldeles för fort. Nu stundar sommarlovet.

EN RIKTIGT SKÖN 

OCH 

HÄRLIG SOMMAR!

Text och foto: Inge Ekholm

Att vara datalärare

I höst har det gått 18 år sedan jag började arbeta som datalärare i Lovisa Svenska medborgarinstitut. Jag hade läst psykologi och informationsbehandling och jobbade inom socialväsendet. Förstås hade jag också det då så populära datakörkortet. Jag var överhuvudtaget inte alls säker på att jag skulle klara av timläraruppgiften. Inte kunde jag ju allt inom datatekniken, så hur skulle jag kunna undervisa då? Dåvarande rektorn, Anneli Sjöholm, var envis. Hon ville testa ett nytt koncept, datakurser för seniorer. Hon övertalade mig att pröva och på den vägen är jag fortfarande.

Under åren lopp har många kurser och deltagare hunnit passera. Jag har hunnit ta examen som IT-stödperson, ta ytterligare ett datakörkort och läsa pedagogik. Deltagit i Seniordatalärarkurs och framförallt hållit mej uppdaterad i olika program och system. Med åren har det sistnämnda blivit allt svårare och på något sätt är jag nästan tillbaka där jag började. Måste en datalärare kunna allt?

Under det gångna läsåret har jag kommit i kontakt med eller haft undervisning i fyra operativsystem, Windows Vista (kontakt), Windows 7 och två olika versioner av Windows 8. Snart späds det här på med Windows nya operativsystem och det blir igen nytt att lära sig själv för att kunna undervisa, svara på frågor eller handleda.

För att sedan inte tala om alla surfplattor och deras operativsystem, Android eller iOS i olika versioner. Och hur noggrant man än förbereder sig visar det sig att en hel del appar ändå inte fungerar efter diverse uppdateringar. Och för att det inte ska vara alltför enkelt för användarna så finns det olika konton och ID:n där man ska komma ihåg både användarnamn och lösenord och förstås inte blanda ihop dem.

Måste en datalärare ha tillgång till all teknisk utrustning med de olika programmen? Ska jag ha både en iPad och en Android surfplatta? Behöver jag dessutom en Windows surfplatta? En dator med Windows 8 och en med Windows 7? En digital systemkamera och "vanlig" systemkamera? En smarttelefon eller flera olika? En digital videokamera? Och vem ska betala för all denna teknik?

Och sedan alla enskilda program. Microsoft Office och Open Office, bildhanteringsprogram, olika webbläsare, säkerhetsprogram osv.
Som datalärare behöver man också vara registrerad och inloggad på både sociala medier och testa olika internettjänster, bland annat molntjänster. Och nu gäller det då att skapa diverse konton och hitta på lösenord. Nästan alltid kommer frågan upp om huruvida man ska ha ett personligt konto eller ett kurskonto? Kurskonto är förstås att föredra, men hur ska man orka logga in först å jobbets vägnar och sedan privat till Facebook, Twitter, Pinterest...? För att nu inte tala om att hinna delta i diskussioner eller komma med tänkvärda inlägg?

Som datalärare har jag efter 18 år slutat kräva av mej själv att jag måste kunna allt. Det är en omöjlighet, som ingen ändå klarar av. Det är inte så farligt att säga:
- Det där vet jag inte just nu, men jag tar reda på det till nästa gång.
Alternativt helt enkelt ha kursdeltagarna själva att leta fram informationen från nätet just där och då. På det sättet lär de sig också sökandets ädla konst.
För mig återstår numera två viktiga frågor: Hur kan jag förnya min undervisning? Och framför allt, hur ska jag lyckas fånga deltagarnas intresse och komma förbi motståndet för den farliga maskinen?

Och vad är det då som får mig att fortsätta arbeta som datalärare? Jo, för att det är världens härligaste jobb. Det finns inget som går upp emot att få dela kursdeltagarens aha-upplevelse när hen inser hur det fungerar. Det andra som driver mig handlar om digital rättvisa, alla måste ha möjlighet att delta i dagens digitala samhälle. Ingen får lämnas utanför.

Nu står sommarlovet för dörren. I höst börjar igen en grundkurs i Seniordata och jag kommer att fundera över hur jag ska avgränsa ämnet och vad som är viktigt att lära ut. Hur jag ska kunna lära ut säkerhet utan att skrämma vettet ur nybörjarna? Och hur jag ska hitta nycklar till att kunna förbigå "det-här-är-för-svårt-för-mej" och "jag-kan-inget-jag-är-så-dålig".
Har ni några bra tips?

Text och foto: Inge Ekholm

Kursplanering

Just nu är vi inne i slutskedet av kursplaneringen inför nästa läsår. Det har varit intensiva veckor med många kontakter och pusslande av timmar, tider och kurslokaler. Vi har vår givna timram, som direktionen fastställer. I den summan ingår timmar som grannkommunerna Lappträsk och Pyttis köper. Vi försöker också se till att timmarna fördelas jämt i förhållande till befolkningen i de olika stadsdelarna (landsbygden). Alla kurser ska inte ske i centrum. När den här variabeln är i balans gäller det att se till timantal/ämne. I år beslöt vi att inte rucka på gränserna så det finns lika många timmar för till exempel språk och data som under tidigare år. Vi försöker förstås vara flexibla och anpassa oss till efterfrågan och följa med samhällstrender.

Själva kursplaneringen börjar egentligen tidigt på vårterminen då vi startar utvärderingen och insamlingen av kursönskemål. Dessa är ett bra verktyg för planeringen. Nu vet vi till exempel vilka lokaler som inte fungerade och vad människor skulle vilja gå på för kurser. Ytterligare hjälp på traven får vi av våra kontaktpersoner ute i regionen. Det är de som vet vad som händer på lokal nivå så att vår planering inte krockar med marthamötet i byn.
Och så gäller det att ta sig en funderare, skall vi ha något tema inkommande läsår? Hur många nya kurser ska vi ha i programmet? Hur trendiga kan vi vara utan att slopa alla traditionella kurser? Hur ska vi planera för att få bra helheter? Ska vi planera ämnesöverskridande kurser? Allt detta ska förstås ske utan att vi förlorar fria bildningens övergripande målsättning ur sikte.

Först fyller vi förstås de fasta lärarnas undervisningsskyldighetstimmar. Sedan börjar jakten på och kontakten med timlärarna. Vi hoppas på att hitta engagerade och inspirerande lärare som kan undervisa på svenska och som bor på rimligt avstånd från kursplatsen. Den ekvationen är inte alltid lätt att få ihop. Och en del timlärare vill helt enkelt inte binda upp sig för våren 2016. Vem vet vad som händer i ens liv då?

Småningom ska kurserna placeras ut och då gäller det att veta om det är bäst att hålla dem på höstterminen eller vårterminen, vilken veckodag som passar, krockar till exempel seniordatan med pensionärsföreningarnas egna möten, kan vi ha alla språkkurser på samma kväll, osv.
För oss är det förstås svårt att spå hur höstens väder blir. Om det är varmt i september stannar kanske pensionärerna ännu hela månaden ute i skärgården. Borde kurserna då starta först i oktober? Samma gäller för bönder som har fullt upp med höstarbetet på åkrarna. När kan de tidigast tänkas börja på kurs? Och vågar vi planera en svampkurs? Tänk om det inte finns svampar på hösten?

Kortkurser är det som önskas allra mest och då gäller det att börja räkna veckoslut som ingår i vår 13 veckor långa termin. Av erfarenhet vet vi att vissa veckoslut fungerar dåligt såsom till exempel allhelgonahelg eller lilla julen. Även om vi förlänger terminen och går utanför våra tretton veckor hamnar ohjälpligt flera kurser på samma veckoslut.
Och vad är lämpligt klockslag för att börja en kvällskurs? Morgonkurs? Eftermiddagskurs? Veckoslutskurs? Hur många lektioner ska hållas per kursgång?

När de yttre ramarna är fastställda gäller det att hitta på ett bra och lockande kursnamn och dito kurstext i broschyren. Den är fortfarande den viktigaste informationskällan för våra deltagare. Det berättar våra senaste utvärderingar. Människor vill bläddra i en tryckt broschyr och inte leta efter kurserna på hemsidan.
Kurstexten ska vara både informativ och kortfattad, samtidigt är det ju frågan om marknadsföring. Att finslipa formuleringarna tar sin lilla tid. Hur beskriva kursinnehållet på ett bra och lättfattligt sätt som samtidigt väcker nyfikenhet och lust att delta?

Och nu, nu är vi inne i skedet med korrekturläsningen och det gäller att vara extra noggrann. Hur vi än lusläser så blir det tyvärr tryckfel ibland.

Den 12.8.2015 kl 9:00 startar anmälningen och spänningen stiger, har vi lyckats med vår planering? Kommer det kursanmälningar? Allt vi vill är ju att få många kursdeltagare.

VÄLKOMMEN PÅ KURS!

Text och foto: Inge Ekholm